Fåglar som stannar kvar i Sverige under vintern kan klara sig betydligt bättre om vi bidrar med lite mat. Fåglarna behöver fett för att klara kylan, och förutom att det känns bra att hjälpa till är det förstås mysigt att se fåglar på nära håll.
 
Olika fåglar har förstås olika favoriträtter. Utanför vårt köksfönster finns en bit trädgård med gräs och ett gammalt träd. Särskilt under vintertiden sprider vi ut lite av varje för att se vilka fåglar som kan tänkas komma på besök. 
 
Så matar vi fåglarna:
 
Solrosfrön häller vi i en fågelmatninsstation som hänger på en pinne ganska nära vårt köksfönster. Där får vi på nära håll göra oss bekanta med bland annat domherre, talgoxe och nötväcka.
 
Äpplen lägger vi på marken, koltrasten brukar vara först fram att äta av dom.
 
Talg, kokosfett m.m. hänger vi upp i träden. Försöker hitta ett alternativ som inte innehåller palmolja. Till dessa bollar och korvar kommer ofta blåmesen.
 
Mjölmaskar lägger vi på ett fat på marken, tror alla fåglar som kommit på besök är förtjusta i dessa. 
 
Jag har hört talas om att man kan hänga upp ett bregottpaket till fåglarna. Det har jag ännu inte testat, men om någon av er gjort detta eller har något annat omtyckt knep för att hjälpa småfåglarna så får ni gärna tipsa i en kommentar nedan.
 
Vilken är eran favoritfågel vid fågelbordet? Själv gillar jag de söta små stjärtmesarna, men även nötväckan är kul att se. Det är nyligen jag börjat intressera mig för fåglar, så jag kan inte nämna namnet på någon ovanlig jag sett. Det är först nu som jag höjer blicken vid minsta kvitter.
 
Till vårens projekt finns att sätta upp mer fågelholkar, och till sommaren vill jag än mer bjuda in fåglar och insekter till trädgården. Mer om det längre fram.
 
 

Så hjälper du fåglarna under vintern

Trädgård Kommentera
 
Fåglar som stannar kvar i Sverige under vintern kan klara sig betydligt bättre om vi bidrar med lite mat. Fåglarna behöver fett för att klara kylan, och förutom att det känns bra att hjälpa till är det förstås mysigt att se fåglar på nära håll.
 
Olika fåglar har förstås olika favoriträtter. Utanför vårt köksfönster finns en bit trädgård med gräs och ett gammalt träd. Särskilt under vintertiden sprider vi ut lite av varje för att se vilka fåglar som kan tänkas komma på besök. 
 
Så matar vi fåglarna:
 
Solrosfrön häller vi i en fågelmatninsstation som hänger på en pinne ganska nära vårt köksfönster. Där får vi på nära håll göra oss bekanta med bland annat domherre, talgoxe och nötväcka.
 
Äpplen lägger vi på marken, koltrasten brukar vara först fram att äta av dom.
 
Talg, kokosfett m.m. hänger vi upp i träden. Försöker hitta ett alternativ som inte innehåller palmolja. Till dessa bollar och korvar kommer ofta blåmesen.
 
Mjölmaskar lägger vi på ett fat på marken, tror alla fåglar som kommit på besök är förtjusta i dessa. 
 
Jag har hört talas om att man kan hänga upp ett bregottpaket till fåglarna. Det har jag ännu inte testat, men om någon av er gjort detta eller har något annat omtyckt knep för att hjälpa småfåglarna så får ni gärna tipsa i en kommentar nedan.
 
Vilken är eran favoritfågel vid fågelbordet? Själv gillar jag de söta små stjärtmesarna, men även nötväckan är kul att se. Det är nyligen jag börjat intressera mig för fåglar, så jag kan inte nämna namnet på någon ovanlig jag sett. Det är först nu som jag höjer blicken vid minsta kvitter.
 
Till vårens projekt finns att sätta upp mer fågelholkar, och till sommaren vill jag än mer bjuda in fåglar och insekter till trädgården. Mer om det längre fram.
 
 
 
Jag känner att jag måste berätta om bokashi! Det låter kanske konstigt, men det är ett så enkelt och trevligt sätt att kompostera (direkt i köket!) att jag tror fler skulle falla för det om dom bara visste hur man gjorde.
 
Istället för att slänga komposterbara rester i soporna, så blir det jord. Riktigt bra jord dessutom! Full med små mikroorganismer, så kallade mikrober, som gör jorden levande och näringsrik. Rent krasst så kan vi inte bara skörda ur jorden, utan att också tillföra något. En sönderskördad jord blir med tiden urlakad på näring. Du har kanske hört att många grönsaker idag inte innehåller lika mycket näring som de gjorde förr? Jag vet inte vilken forskning som ligger bakom dessa påståenden, men jag har hört det från många olika håll. Vare sig man pratar med dietister eller biologer. 
 
Bokashi är ett sätt att ge tillbaka näringen till jorden. Ett miljövänligt komposteringssystem som i fungerande fall inte ens luktar illa.
 
Idag är jag nästintill självförsörjande på jord, och då går det ändå åt ganska mycket till mina odlingar. 
 

Bokashi - Så här gör man 

Lättast är att köpa en bokashiset, bestående av en bokashihink och speciellt strö. Bokashihinken är egentligen inget annat än en tätsluten hink med lock, men som ofta har en liten tappkran i nederkanten. Med hjälp av tappkranen kan man tömma hinken på lakvatten. (Mer om vad man kan göra med lakvatten längre ner).
 
 
Bokashiströet är ett biologiskt nedbrytbart strö som är surt och innehåller mikrober. Samma mikrober som ska finnas i en frisk jord.
 
Steg 1: Släng allt som är komposterbart i hinken. Själv undviker jag endast mögliga produkter och rena mejeriprodukter, som kan störa fermenteringen, eller jäsningen, som ska ske i bokashihinken. Om inte fermenteringen fungerar som den ska, kan hinken börja lukta illa.
 
Många människor är betydligt mer entusiastiska än jag i detta skede. De finfördelar sina sopor likt en dekorativ fruktsallad och stoppar ner i hinken. Detta gör att innehållet så småningom kommer att bli till jord snabbare, än mina mer rustika sopor. Men jag brukar å andra sidan inte ha så bråttom med den saken.
 
Steg 2: Pressa ner soporna i hinken för att få bort så mycket luft som möjligt. Min erfarenhet är att det inte bara gör att man kan fylla hinken desto mer, men också att det luktar mindre - dvs fermenteringen fungerar bättre. Vi vill inte att matresterna ska ruttna, istället ska de syras.
 
Steg 3: Strössla över ca en matsked med bokashiströ.
 
Steg 4: Sätt på locket.
 
Steg 5: Så där varannan eller var tredje dag kan man öppna tappkranen och låt lakvattnet rinna ut. Läs längre ned vad man kan använda lakvatten till.
 
Steg 6: När bokashihinken är full ställer du undan den och låter den stå med locket på i minst 2 veckor. Fortsätt att tappa lakvatten med jämna mellanrum. Hinken är "färdig" när det inte längre kommer något lakvatten efter att minst 2 veckor har passerat.
 
Steg 7: Gör en jordfabrik! Lättast är att gräva ner bokashiinnehållet i en pallkrage, i ett land eller kanske i utekomposten. Innehållet i hinken kommer i detta skede inte att vara jord. Det ser faktiskt ganska exakt ut som när du stoppade ner det i hinken, och lukten är lätt sur (och ibland lite unken. Ju mindre unken lukt, desto bättre har fermenteringen gått). Kompostinnehållet är nu syrat, precis som en inlagd gurka eller syrade grönsaker. Fast här i bokashikomposten har du gjort en syrad kompost.
 
Låt innehållet blandas med jord och se till att det finns gott om jord ovanpå bokashiinnehållet. Annars är det lätt att djur mumsar på de syrade delikatesserna. 
 
Steg 8: Om du finfördelade kompostinnehållet á la fruktsalladmetoden så har du underbar jord på drygt 2 veckor, om vädret är hyffsat varmt. (Är vädret kallt eller fruset sker inget förrän det blir varmare ute). Om du som jag slängt i allehanda matrester och kaffefilter i bokashihinken så tar det kanske minst 3-4 veckor innan det är någon jord att tala om. Vissa delar kan ta ännu lite längre tid, men det är oftast inget som stör.
 
Har man två eller flera hinkar kan de alternera så att man alltid har en ledig att använda i köket. Själv har jag en under diskbänken i köket som jag fyller på ungefär en gång om dagen med diverse matrester. Sen har jag två i groventrén som står och fermenteras och väntar på att snön ska smälta undan lite så jag åter kan ta mig fram och in i mitt växthus. Där har jag jordfabriken i pallkragar jag använder. 
 
Man kan inte börja plantera i bokashin innan det blivit ordentlig jord utav det. Det ska kännas som jord och lukta som jord - först då är det klart. Men jag gräver ner bokashin djupt i en dubbel pallkrage och innan växternas rötter har nått så långt, så är det redan jord där nere. Annars är risken att allt det sura blir för starkt för plantans känsliga rötter.
 
Frågor:
 

Slänger jag kött i bokashihinken?

Vi äter mest grönsaker i familjen, men rester av kött, fisk, kattmat, hundmat kan läggas i hinken. Men jag undviker rena ben. Ben tar ju, som vi vet om vi gillar arkeologi, rejält lång tid att förmultna. Så det hoppar jag över. Skulle jag lägga i köttresten i bokashin som tar jag alltid lite extra med bokashiströ där. Just för att lukten vore så fruktansvärd om det råkade börja ruttna.
 

Vad kan man göra med lakvatten?

Om man späder lakvattnet riktigt rikligt så kan man använda det som näring till växterna. Vi pratar alltså om någon liten sked till hela vattenkannan. Olika växter verkar olika känsliga, så prova dig ytterst försiktigt fram. Med hjälp av att vattna med lakvatten har jag fått kräsna kaktusar och orkidér att blomma om.
 
En annan vanlig användning jag har av lakvatten är att jag helt sonika häller ut det i avloppet. Mikroberna i lakvattnet är nämligen specialister på att bryta ner de där äckliga fett- och slemklumparna som kan göra stopp i avloppet vid exempelvis handfatet eller badkaret. De bryter inte ner hår, men tack vare lakvattnet behöver jag inte alls rensa avlopp lika ofta som tidigare.
 
Sommartid är dock lakvatten en självklar del i bevattningen av alla trädgårdsväxter. Jag tar mig runt genom trädgården och försöker se till att alla växter får lite extra näring.
 
Kuriosa:
 
Det första jag märkte av när jag började med bokashi var att jag slutade få blomflugor i köket. Små jobbiga flugor som jag tidigare försökt göra mig av med genom tändstickor, rödvin, äppelcidervinäger, saftglas och andra husmorstips. Plötsligt försvann de alla. Det var något med bokashihinken som de inte gillade. Nu har jag aldrig en fluga i närheten av diskhon längre. 
 
Jag har hört att de som inte har tillgång till trädgård, utan istället anordnar sin jordfabrik i stora lådor på exempelvis balkongen, kan få problem med småflugor. Jag som alltid grävt ner bokashihinkens innehåll utomhus har inte märkt av det. 
 
Jag vet också de som fått problem med småflugor när de börjar plantera med bokashijorden, men jag anar att det är som med all annan jord - när det väl är jord.
 
Själv föredrar jag bokashijord framför traditionell kompostjord när jag tar jord för att använda inomhus eller i krukor. Hur snälla de än är, så gillar jag inte att ha maskar i krukorna. Därför föredrar jag bokashijorden. Bokashi gör matrester till jord med hjälp av mikrober - inte maskar. I en kompost kan man dock lätt använda sig av båda. Maskar älskar att vara delaktiga i att göra bokashi till jord i jordfabriken, om man ger dom chansen.
 
*Inlägget innehåller annonslänkar (affiliatelänkar) till Odla.nu. Detta påverkar inte mina åsikter eller värderingar. 

Självförsörjande på jord med bokashi

Trädgård Kommentera
 
Jag känner att jag måste berätta om bokashi! Det låter kanske konstigt, men det är ett så enkelt och trevligt sätt att kompostera (direkt i köket!) att jag tror fler skulle falla för det om dom bara visste hur man gjorde.
 
Istället för att slänga komposterbara rester i soporna, så blir det jord. Riktigt bra jord dessutom! Full med små mikroorganismer, så kallade mikrober, som gör jorden levande och näringsrik. Rent krasst så kan vi inte bara skörda ur jorden, utan att också tillföra något. En sönderskördad jord blir med tiden urlakad på näring. Du har kanske hört att många grönsaker idag inte innehåller lika mycket näring som de gjorde förr? Jag vet inte vilken forskning som ligger bakom dessa påståenden, men jag har hört det från många olika håll. Vare sig man pratar med dietister eller biologer. 
 
Bokashi är ett sätt att ge tillbaka näringen till jorden. Ett miljövänligt komposteringssystem som i fungerande fall inte ens luktar illa.
 
Idag är jag nästintill självförsörjande på jord, och då går det ändå åt ganska mycket till mina odlingar. 
 

Bokashi - Så här gör man 

Lättast är att köpa en bokashiset, bestående av en bokashihink och speciellt strö. Bokashihinken är egentligen inget annat än en tätsluten hink med lock, men som ofta har en liten tappkran i nederkanten. Med hjälp av tappkranen kan man tömma hinken på lakvatten. (Mer om vad man kan göra med lakvatten längre ner).
 
 
Bokashiströet är ett biologiskt nedbrytbart strö som är surt och innehåller mikrober. Samma mikrober som ska finnas i en frisk jord.
 
Steg 1: Släng allt som är komposterbart i hinken. Själv undviker jag endast mögliga produkter och rena mejeriprodukter, som kan störa fermenteringen, eller jäsningen, som ska ske i bokashihinken. Om inte fermenteringen fungerar som den ska, kan hinken börja lukta illa.
 
Många människor är betydligt mer entusiastiska än jag i detta skede. De finfördelar sina sopor likt en dekorativ fruktsallad och stoppar ner i hinken. Detta gör att innehållet så småningom kommer att bli till jord snabbare, än mina mer rustika sopor. Men jag brukar å andra sidan inte ha så bråttom med den saken.
 
Steg 2: Pressa ner soporna i hinken för att få bort så mycket luft som möjligt. Min erfarenhet är att det inte bara gör att man kan fylla hinken desto mer, men också att det luktar mindre - dvs fermenteringen fungerar bättre. Vi vill inte att matresterna ska ruttna, istället ska de syras.
 
Steg 3: Strössla över ca en matsked med bokashiströ.
 
Steg 4: Sätt på locket.
 
Steg 5: Så där varannan eller var tredje dag kan man öppna tappkranen och låt lakvattnet rinna ut. Läs längre ned vad man kan använda lakvatten till.
 
Steg 6: När bokashihinken är full ställer du undan den och låter den stå med locket på i minst 2 veckor. Fortsätt att tappa lakvatten med jämna mellanrum. Hinken är "färdig" när det inte längre kommer något lakvatten efter att minst 2 veckor har passerat.
 
Steg 7: Gör en jordfabrik! Lättast är att gräva ner bokashiinnehållet i en pallkrage, i ett land eller kanske i utekomposten. Innehållet i hinken kommer i detta skede inte att vara jord. Det ser faktiskt ganska exakt ut som när du stoppade ner det i hinken, och lukten är lätt sur (och ibland lite unken. Ju mindre unken lukt, desto bättre har fermenteringen gått). Kompostinnehållet är nu syrat, precis som en inlagd gurka eller syrade grönsaker. Fast här i bokashikomposten har du gjort en syrad kompost.
 
Låt innehållet blandas med jord och se till att det finns gott om jord ovanpå bokashiinnehållet. Annars är det lätt att djur mumsar på de syrade delikatesserna. 
 
Steg 8: Om du finfördelade kompostinnehållet á la fruktsalladmetoden så har du underbar jord på drygt 2 veckor, om vädret är hyffsat varmt. (Är vädret kallt eller fruset sker inget förrän det blir varmare ute). Om du som jag slängt i allehanda matrester och kaffefilter i bokashihinken så tar det kanske minst 3-4 veckor innan det är någon jord att tala om. Vissa delar kan ta ännu lite längre tid, men det är oftast inget som stör.
 
Har man två eller flera hinkar kan de alternera så att man alltid har en ledig att använda i köket. Själv har jag en under diskbänken i köket som jag fyller på ungefär en gång om dagen med diverse matrester. Sen har jag två i groventrén som står och fermenteras och väntar på att snön ska smälta undan lite så jag åter kan ta mig fram och in i mitt växthus. Där har jag jordfabriken i pallkragar jag använder. 
 
Man kan inte börja plantera i bokashin innan det blivit ordentlig jord utav det. Det ska kännas som jord och lukta som jord - först då är det klart. Men jag gräver ner bokashin djupt i en dubbel pallkrage och innan växternas rötter har nått så långt, så är det redan jord där nere. Annars är risken att allt det sura blir för starkt för plantans känsliga rötter.
 
Frågor:
 

Slänger jag kött i bokashihinken?

Vi äter mest grönsaker i familjen, men rester av kött, fisk, kattmat, hundmat kan läggas i hinken. Men jag undviker rena ben. Ben tar ju, som vi vet om vi gillar arkeologi, rejält lång tid att förmultna. Så det hoppar jag över. Skulle jag lägga i köttresten i bokashin som tar jag alltid lite extra med bokashiströ där. Just för att lukten vore så fruktansvärd om det råkade börja ruttna.
 

Vad kan man göra med lakvatten?

Om man späder lakvattnet riktigt rikligt så kan man använda det som näring till växterna. Vi pratar alltså om någon liten sked till hela vattenkannan. Olika växter verkar olika känsliga, så prova dig ytterst försiktigt fram. Med hjälp av att vattna med lakvatten har jag fått kräsna kaktusar och orkidér att blomma om.
 
En annan vanlig användning jag har av lakvatten är att jag helt sonika häller ut det i avloppet. Mikroberna i lakvattnet är nämligen specialister på att bryta ner de där äckliga fett- och slemklumparna som kan göra stopp i avloppet vid exempelvis handfatet eller badkaret. De bryter inte ner hår, men tack vare lakvattnet behöver jag inte alls rensa avlopp lika ofta som tidigare.
 
Sommartid är dock lakvatten en självklar del i bevattningen av alla trädgårdsväxter. Jag tar mig runt genom trädgården och försöker se till att alla växter får lite extra näring.
 
Kuriosa:
 
Det första jag märkte av när jag började med bokashi var att jag slutade få blomflugor i köket. Små jobbiga flugor som jag tidigare försökt göra mig av med genom tändstickor, rödvin, äppelcidervinäger, saftglas och andra husmorstips. Plötsligt försvann de alla. Det var något med bokashihinken som de inte gillade. Nu har jag aldrig en fluga i närheten av diskhon längre. 
 
Jag har hört att de som inte har tillgång till trädgård, utan istället anordnar sin jordfabrik i stora lådor på exempelvis balkongen, kan få problem med småflugor. Jag som alltid grävt ner bokashihinkens innehåll utomhus har inte märkt av det. 
 
Jag vet också de som fått problem med småflugor när de börjar plantera med bokashijorden, men jag anar att det är som med all annan jord - när det väl är jord.
 
Själv föredrar jag bokashijord framför traditionell kompostjord när jag tar jord för att använda inomhus eller i krukor. Hur snälla de än är, så gillar jag inte att ha maskar i krukorna. Därför föredrar jag bokashijorden. Bokashi gör matrester till jord med hjälp av mikrober - inte maskar. I en kompost kan man dock lätt använda sig av båda. Maskar älskar att vara delaktiga i att göra bokashi till jord i jordfabriken, om man ger dom chansen.
 
*Inlägget innehåller annonslänkar (affiliatelänkar) till Odla.nu. Detta påverkar inte mina åsikter eller värderingar.